Hårderup 4:14 (aktuellt nummer)
Adress | Starrarpsvägen 332-6 |
Aktuell period | 1880 - |
Areal | 25/1024 mantal, 7065 kvm |
Ursprung | Hårderup 4:6 (avregistrerad fastighetsbeteckning) |
Beskrivning
Fastigheten bildades 1880 vid en hemmansklyvning av Hårderup 4:6.
Hårderup 4:14 är markerat med ett “B” på kartan till vänster.
På den häradsekonomiska kartan från omkring 1910 har fastigheten Hårderup 4:14 fått nummer 38. På den ekonomiska kartan här under från 1973 är fastigheten fortfarande intakt.
På satellitbilden ses fastigheten tydligt i sin ursprungsform men om man jämför med fastighetskartan från nutid på hitta.se så har jordbruksmarken som tillhörde 4:14 såld av till grannfastigheten 4:15.
I jordbruksräkningen 1944 omfattade fastigheten totalt 4,5 hektar varav 4,4 hektar var åkermark. Det fanns ingen gödselstad eller urinbrunn byggd av cement. Det fanns inte vatten eller avlopp indraget i boningshus eller stallar. Däremot hade man installerat elektricitet för belysning.
Ägare
Tidpunkt | Ägare | Anteckningar |
30 december 1959 – efter 1996 | Bror Lennart Nilsson | (köp) |
8 december 1953 – 30 december 1959 | Per Johan Sigurd Jeppsson och Siri Karla Jeppsson, född Esbjörnsson | (köp) |
1 oktober 1912 – 8 december 1953 | Nils Anton Nilsson och Johanna Andersson | (köp) |
10 september 1910 - 1 oktober 1912 | Janne Lindgren och Gutti Signhild Lindgren, född Pettersson | (köp) |
10 september 1910 - 10 september 1910 | Nils Månsson | (köp) |
18 januari 1905 - 10 september 1910 | Dödsbodelägarna efter Maria Lovisa Orrberg | (bouppteckning) |
14 april 1894 - 18 januari 1905 | Mårten Nilsson och Maria Lovisa Orrberg | (köp) |
21 maj 1883 – 14 april 1894 | Nils Bengtsson och Karna Håkansdotter | (köp) |
8 januari 1883 - 21 maj 1883 | Mårten Bengtsson och Hanna Persdotter | (köp) |
13 december 1880 - 8 januari 1883 | Dödsbodelägarna efter Per Larsson | (bouppteckning) |
6 september 1866 - 13 december 1880 | Per Larsson och Ingar Bengtsdotter | (fastebrev den 6 september 1866) |
Övrigt
Starrarpsvägen 332-6
Hårderup 4:14 Bror Nilssons
Ägare År Kommentar
Nils Bengtsson 1930-talet
En mor med son
Sigurd och Siri Jeppsson
Bror Nilsson
Emma och Andreas Olsson 2014-
Nils hade en dotter Inez. Därefter bodde en mor och son där. Sigurd och Siri Jeppsson hade dottern Aina Jeppsson (Lindgren), född 1952, Sövde. Sigurd, Siri och Aina flyttade till Bäretofta, Lövestad när de överlåtit gården. Alla byggnader är rivna förutom längan som snickare Folke Karlsson byggde åt Bror Nilsson på 1960-talet.
Bror hade stor jordgubbsodling i mitten på 1960-talet. Han var en mycket duktig odlare. Varje kväll körde Bror med flakmoped lastad med jordgubbar till stationen i Vollsjö för leverans med tåget till staden. Många ungdomar hade sommarjobb med jordgubbsplockningen.
Bror var mycket beläst och allmänbildad och ägnade all tillgänglig tid till böcker.
Han var en gång med som medhjälpare till en kund hos Erik Sågare i Hemmeneköp. De blev bjudna in på kaffe. Nån affär skulle väl göras upp. Under samtalet vid bordet uppkom en fråga, som ingen kunde svara på. Bror hade dittills suttit tyst, men tog nu till orda och höll en lång klargörande föreläsning i ämnet. När sen Bror gått ut och de andra var på väg ut blev kunden haffad av en dotter till Erik Sågare. Hon undrade vem denne man var, som kunde allt detta, som hon själv, trots akademisk utbildning, inte skulle kunna redogöra för.
Bror Nilsson var vid ett tillfälle försvunnen och efterlystes i radio och det skrevs om försvinnandet i tidningar. Beskrivningen av honom löd enl. följande: Han försvann iförd blå blus och blå arbetsbyxor samt tofflor. Polisen var också inkopplad. Hemvärnet letade efter honom. Han var försvunnen i tre dagar. Det visade sig att han cyklat till Blekinge för att plocka blåbär. Han hade inte berättat att han kört iväg och tyckte att han inte behövde göra det heller. Han gav sig tillkänna när han hörde att han var efterlyst. Han hade övernattat hos släktingar i Blekinge.
Erna på Ryssgård blev erbjuden bär som Bror plockat i sina kalsonger (han fattades kärl att plocka i). Han fick dock inget sålt utan fick cykla hem och packa om dem.
Bror Nilsson var samlare och hade en ansenlig samling av skrot. Han sålde nästan aldrig någonting. Byggnadsnämnden hade under många år besvär med nedskräpning och ovårdad tomt hos Bror Nilsson, dels på 4:14 och delvis på föräldrahemmet Hårderup 4:29. Han svarade på en av byggnadsnämndens skrivelser att ovården skulle lösa sig eftersom han skulle flytta till Sibirien. Byggnadsnämnden trodde att det var i Sovjetunionen, men det var norr om Fjällmossen Brännestad i Hörby kommun, som också kallades Sibirien.
En gång fick Bror Nilsson en svarv gratis på ett bygge i Malmö under förutsättning att han tog hem den tunga pjäsen. Han försökte få ut den i en vagn som han hade pumpat upp hjulen på. Dessvärre kunde han inte hålla emot när han hissade ner svarven utan den trillade ner i vagnen och kräckte den på mitten.
Bror arbetade som byggnadsarbetare hos Knut Sjöholm i Bjälkhult och Ove Åkerblom i Starrarp. Han var också med och byggde simhallen i Sjöbo. Han var inhyrd med traktor. Ljuddämparen på traktorn var böjd mot förarplatsen och traktorn hade ingen hytt så Bror fick avgaserna rakt i ansiktet.
Efter det att föräldrarna dött bodde Bror i föräldrahemmet Hårderup 4:29. Det fanns ingen värme i huset efter att rören till värmeledningen frusit. Bror låg då och läste i mössa och vantar.
Mathållningen var inte så bra. Bror påstås ha ätit en grävling. Han var väldigt glad för mjölk. Han drack stora mängder. När han var hos Nils Andersson Starrarp 3 och sprängde sten sa Nils att de inte kunde lämna någon mjölk till mejeriet på tre dagar!
Bror levde också i stor utsträckning på knäckebröd. Folke Karlsson beklagade sig under tiden han byggde logen hos Bror. Han sa att han hade svårt att uthärda ljudet av det eviga kraset av knäckebröd varje rast.
Källa: Starrarpsgruppen