Skumparp 1:18 (aktuellt nummer)

Källa: hitta.se

Fastigheten bildades vid en avstyckning från Skumparp 1:16 1915.

Källa: Lantmäteriet

Källa: Lantmäteriet

Ovanstående text och kartan här bredvid ur delar av köpebrevet daterat 2 oktober 1915 där Nils Hansson och Boel Larsdotter säljer av en avstyckning till fröken Matilda Mårtensson.

Källa: kartbild.com

På den ekonomiska kartan från 1975 ses fastigheten Skumparp 1:18 med sin beteckning som den fick 1915 då den blev avstyckad från 1:16.

Ur “Liv och leverne i Frenninge socken”

“Nils Hansson byggde på sin mark ett litet hus som sedemera blivit tillbyggt ett antal gånger.
Olof Mårtensson född i Starrarp bodde här i många år ända till sin bortgång 1948, 88 år
gammal. Efter honom kom Per Henrik Nilsson och sedan Maurits Magnusson från Vallarum
som ägare. Efter honom har det varit semesterbostad. Men 2007 inflyttade Berit och Bruno och
de har för avsikt att bo året om i Skumparp.”

Ägare                                                    År               Kommentar
Nils Hansson                                       1909            Byggde huset
Olof Mårtensson
Per-Henrik Nilsson
Hilding Ekberg
Anders Bruno Vallentin Täubert          2007-

Huset kallas ”Lådan”. Marken till detta hus har hört till Skumparp 1:22. Huset byggdes av Nils Hansson år 1909 som undantag. Nils Hansson var far till Elof ”murare” Nilsson. Per-Henrik Nilsson hade först gård i Hårderup 3 (Artur Olssons). Han klarade inte av att sköta lantbruket och gick i konkurs. Innan han flyttade till lådan hyrde han en numera riven gård mittemot Hårderups Nygård precis norr om mossen.
Hilding Ekberg skall ha ägt huset en kort tid. Han köpte det för 800:-. Han hade uppfödning av tuppar i hela huset. Själv bodde han i Hårderup 4:24 norr om mossen.
Olof Mårtensson åkte med familjen Åkerblom till Övedsklosters Eke en midsommardag. Först tittade man på slottsträdgården. Därefter packades matsäcken upp. Fru Åkerblom upptäckte då att det grova brödet glömts hemma. Då sa Olof Mårtensson, som alltså själv bjudit sig med på färden till Eket och som inte tagit någon mat med sig:
– Har du inte något annat att tänka på, borde du kommit ihåg brödet!

Olof Mårtensson var de ett tillfälle på en smörgåsbordsbjudning. Brukligt var att kvinnorna tog mat först. Olof Mårtensson sa:
– Det är konstigt att fruntimren skall snafsa i maten först.

Olof Mårtensson var ofta och pratade med Svante Hassel i cykelverkstaden i Skumparp. Svante tyckte han blev försummad hela tiden och ville bli av med honom. Då tipsade Asta i affären om att bjuda honom på Purex (chokladlavemang). Sagt och gjort så bjöds Purex och efter ett tag så sa Olof Mårtensson, nu tror jag att jag går hem. Svante kunde se att Olof gick fortare och fortare och sedan kunde man se att Olofs byxor hängde på klädsträcket på tork – han hann alltså inte hem.
Kjell-Ingvar Åkerblom och Per-Henrik hade betor hos Sture Åkerblom i Frenninge Västervång. Per-Henrik var bekväm av sig och gallrade betor med långhacka istället för att krypa och använda gallrejärn. På den tiden, före det att man sådde med enkornsfrö, såddes betor tjockt och det var nödvändigt att krypa för att kunna skilja betplantorna åt. Hans gallring blev inte så bra. Han satte många ”tvåor”. När Sture påpekade det sa Per-Henrik.
– Det är bra med tvåor, om rotbranden tar den ena.

Det berättas också att en gång när Per-Henrik lyssnade på ett debattprogram i radio så kom ett par grannar förbi. Det var högt ljud på radion, så de hörde det ut på vägen. Per-Henrik deltog själv i radiodebatten med skarpa inlägg. Grannarna skulle skämta med Per-Henrik och bröt strömmen utvändigt på huset, så radion tystnade. Först blev där helt tyst. Sen sa Per-Henrik:
– Där fick ni så ni teg!

Vid ett tillfälle skjutsade en grannpojke, som var för ung att ha körkort, hem Per-Henrik. När han kommit hem så sa han:
– Det här gick ju bra, du har inte skrapat emot någonstans.

Sigfrid i Hårderup (ordförande i hälsovårdsnämnden) föreslog Per-Henrik att söka bidrag till installation av toalett. Då sa Per-Henrik:
– Ni kan ta era socialistpengar själva!

Per-Henrik hyrde en tid i Mossahuset. En vinter höll ett snöröjarlag på att röja snö på vägen utanför. Då sa snöröjarna till Per-Henrik att rycka in och hjälpa till. Man får 1:-/tim. Per-Henrik svarade:
– Jag skiter i era socialistpengar!

Per-Henriks bror var ägare till Handelsmagasinet i Östraby. Det ansågs vara fint att vara handlare. Per-Henrik var stolt över att vara bror till en handlare och sa:
– Ni vet väl att vi är väldigt kloka.

Källa: Starrarpsgruppen